När du-reformen blev verklighet på 60-talet var målet ett mer demokratiskt samhälle med färre hierarkier. Nu undrar jag om det inte är dags för en ny reform av samma snitt: en vän-reform. Bland alla synonymer för vänskap och kamratskap kunde vi lära oss att använda just ordet vän i den mera exklusiva betydelsen: Någon som du verkligen kan anförtro dig till. Vi vet att brist på nära relationer skapar lidande, ohälsa och destruktivitet. Om språket föregår tanken så tror jag att en ökad tydlighet i begreppet vän kan hjälpa kommande generationer att tidigt i livet förstå att alla behöver en anförvant: En vän.

I vår tid används ett flertal ord för att beskriva vänskapsrelationer. Vi är vänner, men vi är också kompisar, polare, arbetskamrater och Facebookvänner (Ja, jag är så gammal att jag säkert missar en massa begrepp). Vad är vad här? Vad är en riktig vän? Många vuxna kan nog använda sig av nyanser i sammanhanget, men hur är det för barn och unga? Är det inte så att även vi vuxna måste använda en hel mening för att förklara att den där personen är just “en riktig vän”?

När jag söker synonymer till vänskap så hittar jag ord som kamratskap, tillgivenhet, sympati, sämja, kärlek och förtrolighet, och det är i den riktningen jag vill föra diskussionen: En vän är någon man ställer upp för och kan tala med när det känns jobbigt.

Tanken med vän-reformen skulle alltså vara en utkristallisering av just den betydelsen: "En person som du känner väl och är trygg med. Någon som du kan tala med om dina innersta känslor. Även när det känns jobbigt."

Det är känt att de som saknar en sådan relation riskerar att drabbas av både försämrad hälsa och för tidig död. Enligt SCB är det 13% av svenskarna som inte har en enda sådan nära vän.

I boken Att höra till från 2014 berättar professor Peter Strang vid Karolinska Institutet att 10 procent av kvinnorna och 17 procent av männen i Sverige lever i ofrivillig ensamhet och att detta ger en lika hög risk att dö i förtid som rökning. En högre risk än vid fetma och stillasittande. Det är också känt att mäns ofrivilliga ensamhet även drabbar andra än dem själva genom till exempel ökat missbruk och annat destruktivt beteende.

Så som man såg bokförsäljningen gå upp efter att man döpte om höstlovet till läslovet tror jag att en vän-reform kan hjälpa till att förebygga och kanske till och med bryta ofrivillig ensamhet. Lika tydligt som betydelsen av flickvän skiljer sig från vän skulle ordet vän efter en sådan reform kunna skilja sig från kompis och andra synonymer.

Tänk om vi i framtiden kunde få fler att ha åtminstone en vän och inse betydelsen i detta. Tänk om vi helt naturligt kunde höra ett barn säga något som: "Jag har många kompisar på skolan, men det är Shan, Josef och Madeleine som är mina vänner." Gör övningen själv. Vilka är dina kompisar och vilka är dina vänner?

Eller om du frågade ditt eget barn vilka som är hens vänner och den första i uppräkningen var Du? Det är tyvärr ingen självklarhet att du som förälder är den som ditt barn pratar med om sina innersta känslor. Även när det känns jobbigt. Särskilt inte för pappor.

Kan språket utveckla tanken – och samhället? Kan vi hitta inspiration i andra språk än svenskan? Till exempel på japanska har man specifika ord för olika grader av vänskap. Tomodachi, är det vanliga ordet för vän, medan yuujin beskriver en nära vän och shinyuu en väldigt nära och personlig vän. Mellan unga tjejer och kvinnor kan man höra hur lånebegreppet BFF (Best Friends Forever) fyller den funktionen. Ett bra exempel på hur den gruppen utvecklat vårt språk genom att ta till sig ett användbart begrepp från engelskan och populärkulturen.

Mitt mjuka förslag är att en sådan bred vän-reform kunde starta i skolan. Med små medel och integrerat i befintlig pedagogik kunde vi åstadkomma en liten men betydande förändring. En förändring som med tiden skulle fortplanta sig uppåt i åldrarna, till föräldrar och vuxenvärld.

För att låta nära vänskap utöva sin läkande kraft i vårt samhälle bör vi uppdatera och uppgradera betydelsen och användningen av själva ordet vän. Eller kanske etablera ett modernare begrepp?

Med anledning av tidigare debatt i ämnet ofrivillig ensamhet / Daniel Kangas

PS. Texten skickas också till Socialdepartementet.

#Skola