När religionen inte kunnat förklara världen har man fyllt kunskapsluckorna med Gud. Men även vetenskapen gör ibland samma sak. De fascinerande teorierna om kvantsammanflätning, superposition och kvanttunnling är, som jag ser det, uttryck för samma mänskliga mekanism: vår oförmåga att stå ut med att inte veta. Kvantmystiken hänför oss att tro på något övernaturligt, när det i själva verket handlar om att uthärda ovissheten. Exemplet: den “omöjliga” tunnlingen Inom kärnfysiken
